Bakom uniformen – Hallå där, Per Jonsson!

Den 17 mars 2022 hölls Trygg i Märstas årsmöte. Per Jonsson, Distriktschef Brandkåren Attunda, valdes in i föreningens styrelse som adjungerad. Motiveringen var att Per som person har ett stort engagemang, och att brandkårens arbete går i linje med föreningens målsättningar. Att Brandkåren ingår i samverkan skapar ett närmare samarbete mellan fastighetsägare och brandkår, och möjliggör för synergier.

Vem är Per Jonsson?
– Boende i Sigtuna kommun och har två vuxna söner. Började som brandman i Sigtuna kommun 1987, och nu sedan några år tillbaka på kärt återseende som distriktschef på Brandkåren Attunda.

Berätta om brandkårens uppdrag?
– Inom brandkåren talas det om tre skeden: före, under och efter brand. Det innebär att brandmän behöver förbereda sig för händelse av brand, och om det börjar brinna hantera en brand, och sedan hantera situationen efter en brand genom att informera om vad som skett och göra en utredning.

Hur arbetar ni för att förebygga brand?
– Som brandman övar vi varje dag. Utöver övningarna genomför vi tillsyn av fastigheter, så som flerbostadshus, bostadsgårdar och på företag. En del av tillsynen är att göra hembesök, och besök på skolor för att kontrollera samt informera om brandskydd. I Sigtuna kommun byggs det mycket nytt, och vi arbetar med att kontrollera sådant som väggar och öppna spisar. Vi arbetar också med att ta fram strategiska planer för släckningsarbeten av fastigheter. I Sigtuna kommun har vi även Arlanda, där vi arbetar med inventeringar för sådant som framkomlighet, uppställningsplatser och rökhantering.

Vad kan hyresgäster göra för att förebygga brand?
– Se till att ha rent och snyggt hemma, exempelvis ordning och reda runt spisen, samt att rengöra filtret i köksfläkten med jämna mellanrum. Kontrollera att det finns en fungerande brandvarnare i köket, och ha en brandfilt åtkomligt. Den vanligaste bristen som brandmän i Märsta och Valsta upptäcker vid hembesök är att brandvarnarna inte fungerar på grund av urladdat batteri. En pulverbrandsläckare på sex kilo är att rekommendera. Det viktigaste är inte att ha en stor brandsläckare, utan att ha en som du kan hantera. En brandsläckare bör kontrolleras en gång per år genom att se att lampan för tryck lyser grönt. Brandsläckaren kan även med fördel vändas upp och ner någon gång per år för att pulvret inte ska fastna. Ungefär var tionde år bör brandsläckaren bytas ut.

Vad kan hyresvärden göra för att förebygga brand?
– Att som fastighetsägare förebygga brand överensstämmer till stor del med trygghetsskapande arbete, d.v.s. att hålla fastigheterna hela, rena och snygga. Ett konkret exempel är att kontrollera så att det inte står barnvagnar eller är tidningsinsamlingar i entréer, portar eller trapphus. Om det gäller lokaler, bör man arbeta med systematiskt brandskyddsarbete utifrån lokalens utformning och den verksamhet som bedrivs.

Vad ska hyresgäster göra om det börjar brinna i lägenheten?
– Om det brinner i din lägenhet ska du i första hand försöka släcka branden på ett sådant sätt att du inte sätter dig själv eller andra i fara. Om det inte är möjligt att själv släcka branden ska du lämna lägenheten och larma 112. Viktigt är att stänga dörrar efter dig för att undvika att den giftiga röken sprider sig i huset. Om det brinner i en grannes lägenhet ska du stanna kvar i din lägenhet. Det vanligaste felet boende gör när det brinner i en grannes lägenhet är att springa ut från byggnaden och därmed riskerar att andas in giftig rök. När du är i din lägenhet ska du invänta brandkårens direktiv.

Vad är hyresgästens ansvar respektive hyresvärdens ansvar?
– Hyresvärden ansvarar för att det finns en brandvarnare, men hyresgästen ansvarar för att underhålla brandvarnaren, d.v.s. kontrollera att den fungerar och vid behov byta batteri. Hyresvärden ansvarar för att det i lokaler sker ett systematiskt brandskyddsarbete. I kontrakten regleras hyresvärden och lokalhyresgästens ansvar. Hyresgästen ansvarar för lös egendom så som möbler och kläder, som försäkras genom hemförsäkring. Även lös egendom i förråd täcks av hemförsäkringen. Tyvärr har vi flera fall i Märsta och Valsta där de som drabbats av brand saknar hemförsäkring eller bilförsäkring. Hyresvärden ansvarar för skador på fastigheten.

Berätta lite om era lokala aktiviteter?
– Vi arbetar bland annat med en skolbrandman som arbetar på Steninge Höjdens skolan och Ekilla skolan. I årskurs fyra och sju utbildas barn i brandskydd och hur de ska agera vid brand. Vi har även ett samarbete med SFI – Svenska för invandrare, med utbildning i brandskydd och hjärt- och lungräddning. I år har vi även ett projekt som heter ”tjejer också”, där sex tjejer från Ekilla skolan deltar i lärande aktiviteter och tränar på samarbete, exempelvis hjärt- och lungräddning, livräddning och får prova på rökdykning.

Vad ser brandkåren som möjliga synergier med att arbeta närmare fastighetsägarna i Märsta och Tingvalla?
– Vi ser synergier med att arbeta sektorsövergripande med trygghet och säkerhet. Ett arbete som sker i Sigtuna kommun genom trygghetscentret. Att komma närmare fastighetsägarna underlättar administrativt, dels har vi nytta av de fastighetsägarkartor de tagit fram, dels har vi enklare att få kontaktuppgifter. En annan synergi som vi lägger stor vikt vid är att synas tillsammans eftersom det skapar trygghet för boende i området. Vår ambition är att utveckla ett samarbete med en fastighetsbrandman, och att vi tillsammans genomför hembesök och översyner av fastigheter. Att en brandman i uniform tillsammans med en anställd hos fastighetsbolaget möter boende ger ett viktigt signalvärde, att vi arbetar tillsammans för att motverka brand.


Tillbaka